En sak jag inte förstår mig på är dessa konstiga människor som tror att de har hittat "the one" efter en vecka, kanske till och med efter en dag. Det är så sjukt. De blir tillsammans efter en vecka, de har alltså bara känt varandra i en vecka och då helt plötsligt är det "älskar dig <3333" "alltid vi, 4ever and everevereverever" "kommer aldrig att lämna dig, vad som än händer". Ehh va?! Hur fan kan man säga att man alltid kommer vara med en person? Speciellt efter en vecka? Vad som helst kan hända. Att man kan bli så blind när man är kär, jag förstår inte det. Man måste liksom tänka realistiskt. Sen älska någon efter en vecka, kyss mig i röven. För det första känner man inte en person så väl efter en vecka. Att älska någon innebär även att älska personens dåliga sidor, har man ens hittat en dålig sida efter så kort tid? Ordet används för lätt, det missbrukas. Sen för det andra så är det bara lite pirr i magen man känner. Man måste lära sig känna skillnad på lite pirr och att älska någon.
Det andra jag inte förstår är personer som blir helt galna, bokstavligen, i en person och säger/skriver saker som "du ger mig hopp igen" "kan inte förstå hur jag kan ha levt utan dig" "du är mitt allt och du gör så att jag orkar igen". Ehh va?! Visst att man är kär men tror inte att världen går under om det skulle ta slut. Det ger mig bara varnings tecken på en väldigt deprimerad och skör kille från början. Att inte fler ser sånt. Eller det finns kanske de som tänder på sånt? Liksom man kan tända på allt idag. Jag tycker det är sexigt med killar som är självständiga och psykiskt starka men som samtidigt visar kärlek och romans. Det är kanske bara jag?
Det tredje jag inte förstår mig på är hur många skyndar på allt. Varför sån bråttom? Livet är långt om man lever det rätt. Frågan är bara vad som är rätt och vad som är fel. Men med balans.
låter som om du aldrig varit kär på riktigt.
SvaraRaderajag håller till fullo med dig Jenny. du fick ner allt så bra tycker jag, blir så irriterad på alla de fjortistjejerna som håller på så.
SvaraRaderaOch ja, man blir nog väldigt blind när man blir kär, flyger uppe på dem rosa molnen, men lite vett borde man ju ha kvar :P
Vågar inte den anonyma stå för sin åsikt? :S
Så bra Anna! Det är sjukt hur folk kan bli så blinda.
SvaraRaderaDet är klart att jag har varit kär, jag är kär just nu och vi har varit tillsammans i 2 månader och tycker om varandra mycket. Bara för att man är kär och tycker om varandra betyder inte det att man älskar varandra. Och bara för att man är tillsammans betyder inte det att man kommer vara med varandra för evigt, bara för att man är gifta betyder inte det att man kommer vara med varandra för evigt. Man måste vara realistisk samtidigt som man svävar på moln, många desperata är inte det. Tyvärr. Kanske fallet blir så pass mycket längre när det väl tar slut.
Om man ser saker som "du ger mig hopp igen" "kan inte förstå hur jag kan ha levt utan dig" "du är mitt allt och du gör så att jag orkar igen" som löjliga så har man nog aldrig varit sådär hopplöst förälskad. Realismen kommer till den som hoppas, tror och vill ha kärleken men ännu inte slukats av den. Man kan tycka om någon väldigt mycket och anse att uttrycken är löjliga men man kan inte vara ordentligt kär tycka att det är löjligt att tycka att någon ser en som ens allt. Det är befängt. Du får medhåll för att den första delen är så lätt att hålla med om, men vem fan över 13 år håller inte med om det? Del nummer två handlar om att våga öppna sig och att våga älska. Den som anser det vara löjligt väntar nog på att själv någon gång få chansen att älska.
SvaraRaderaLöjligt är kanske inte rätta ordet men att det är sjukt att man kan säga så till en person man har känt ("känt") i en månad. Jag tycker inte att man känner en person tillräckligt då för att brista ut och säga saker som jag anser hör till när man typ friar eller något. Visst, "du ger mig hopp igen" är väl inte såå starkt och stort men det kan ta slut lika snabbt och där var det hoppet.
SvaraRaderaJag tycker bara att man inte ska gå för snabbt fram i början. Det kan sluta hur som helst och slutar det nu bra har man hur lång tid som helst på sig att säga allt fint.
Man kan vara hopplöst förälskad även om man kan leva utan personen, det är svårt men det går. Läs själv på http://chilisnackan.blogg.se/babymom/ hon är stark.