Imorgon är det skola igen. Känns faktiskt bra att ha börjat igen, allvaret är tillbaka. Det är väl något sånt man brukar säga? Lite smått skraj inför projektarbetet för jag vet inte vad jag ska göra men det går väl bra. Måste försöka vara lite mer optimistisk och plugga mer detta året. Men det är väl också sånt man brukar säga och sen går det åt helvete? Jag ser framemot de nya kurserna och hoppas att spanska 5 inte blir så dåligt som jag misstänker. Nya schemat vekrar vara helt underbart i alla fall. Slutar man halv 12 på fredagar kan man inte vara sur. Längsta dagen är onsdag men det gör inte så mycket i och med att det är mitt i veckan så jag tror att det känns nog inte så mycket.
Nej, nu i trean ska jag ta mig i kragen och plugga mer. Men om man inte har en krage? "Det är bara till att göra det" var det en som sa till mig. Ligger väl något i det. Gäller att bara göra det, sen när det är gjort så slipper man det. Gaah att det ska vara så svårt ibland att bara ta första steget! Kvittar egentligen vad det handlar om. Att börja är jobbigast men sen när man är mitt i allt rullar det på. Konstigt att det är så.
