Vill bara berätta hur snäll Yumiko (japanska lärare och min mentor) är. Idag vid halv fem skulle jag ha utvecklingssamtal och jag hade precis haft organisation & ledarskap, dvs att jag halvsov på en helseg lektion. När jag kom dit var jag så satans trött, hungrig, irriterad och stressad att jag bara kräkte ur mig massa saker när hon frågade hur jag mådde. Söt som hon är skyndar hon iväg och hämtar varm oboy och en bit sockerkaka som en av lärarna hade bakat. När hon sa att hon skulle hämta oboy fick jag ett leende på läpparna igen. Det gjorde dagen. Eller eftermiddagen.
