Trög farfar och far

Gaah! Jag var hos min far idag, min lillebror fyller år nu i veckan så det var lite kalas. Min farfar var där, sist jag såg honom var på min kusins dop och han fyller sex år i år. Ett tag sedan med andra ord. Gången innan dess var när min syster fyllde två år och då var jag 12 år. Jag visste inte ens vem han var då, kommer ihåg att mamma berättade det för mig när jag kom hem (hon var inte med på kalaset). Ganska sjukt att det går så sjukt lång tid mellan gångerna, men det är "de vuxnas" fel antar jag. Har dom inte funnits där när man var liten och under uppväxten och så, så har man ingen direkt relation. Det bara är en man som "råkar" vara ens farfar eller far, är så för mig i båda fallen eftersom jag knappt träffar dom.

Det blev ett litet intro först, hade inte räknat med det. Men det jag ville få fram är att far nämnde att jag läser spanska för farfar. Ingen större reaktion från farfar, hade jag inte förväntat mig heller. Sedan nämnde far att jag även läser japanska då kom han med kommentarer som "det är väl inget att lära sig?" "vad ska det vara bra för?" "2000 tecken blablabla...".

För det första så visste/vet han inte vad han snackade om. Många tror att japanskan är samma som kinesiskan. FEL! Visst, det är många tecken i japanskan och det finns säkert små liknelser men det är inte som kinesiskan. (Är inte jätte påläst heller ska jag säga men GAAH!)

För det andra så ska man inte uttala sig om sådant man inte vet. Allt blir så fel då om man framstår som ett pucko (vilket han gjorde i mina ögon).

För det tredje så träffar jag ju han aldrig, så varför inte komma med en uppmuntrande kommentar? En glad kommentar som man egentligen inte menar är fan bättre än massa sånt shit om man aldrig annars träffar människan. Eller varför inte bara hålla käften om det bara är massa dåligt som ploppar fram i huvudet, det är väl inte så jävla svårt?

Blir så irriterad på sånt här. Sen att alla drar slutsatsen att man ska bli tolk så fort man läser många språk. Fel igen! Jag vill inte bli tolk. Jag vet inte vad jag vill bli, men jag vill inte bli tolk. Jag vill bara använda språken i arbetet jag väljer att jobba med och sen vad det blir det tar jag då. Men att olika språk används inom många yrken är väl inte så svårt att fatta det heller?

Föresten, Första gången jag träffade honom var när jag döptes, andra gången när min syster fyllde två och ja, resten har jag nämnt. Det blir fyra gånger jag har sett honom. Gött ju...

Sommaren borde vara här nu

Åh vad jag vill ha sommar nu. Slippa frysa när man går till matan, slippa frysa över huvudtaget, varma sommarkvällar i stan, äta glass ute på Råå, sandaler på kullagatan, ligga i bikini på Gröningen. Ja listan är lång och jag bara längtar.

Alla blir så mycket gladare när det är lite kläder som åker av. Undrar om det är värmen från solen eller synen av mer hud som gör att man blir glad? Det är nog båda, i alla fall för mig. Allting blir så mycket lättare och roligare på något sätt. Till och med att göra läxan känns lättare, även roligare konstigt nog. Man kan gå ut och sätta sig i parken och plugga med en vän eller två. Eller ja, "plugga", blir mest snack oftast, men det är trevligt.

På skolan märks det dirket när sommaren börjar närma sig. Helt plötsligt är alla, och då menar jag alla (nästan i alla fall) ute på den lilla gräsplätten. Frågor till läraren som aldrig hörs när det är kallt bubblar upp, "kan vi få sitta ute om det nu är fritt arbete?" Härligt. Svaret blir ofta "nej, för då får ni inget gjort" men det är härligt. En sådan fråga är ett tecken på att sommaren är nära. Ohh, höll nästan på att glömma en sak. När glassarna hos Berne börjar försvinna, DÅ är det sommar i luften. Eller bara några galningar som köper glass ändå.

Hej bihåleinflammation...

Jag har varit sjuk nu hela veckan. Eller egentligen är det snart tre veckor som jag har varit förkyld. Jag har fått bihåleinflammation, eller början till det eftersom det inte har brutit ut helt än. Var hos doktorn idag i alla fall och fick en nässpray som jag ska ta tills jag känner att det är bra igen. Få se hur det blir sen. Hoppas jag blir piggare i alla fall, har sovit nästan hela tiden. Blir nog skolan på fredag, hoppas jag orkar med det. Är ju bara att gå hem annars, men känns ändå konstigt att vara hemma så länge från skolan.

Helgen får gå åt till plugg och tillfrisknande. Jag har spanskan om Argentina och lite annat, labrapporten och läsa boken som vi har valt. Allt detta plus ingen ork. Guuud vad jag vill ha helg (not), vill inte att det ska bli nästa vecka heller men det kommer det ju bli förr eller senare så jag har inget val.

Jag fick min Siesta biljett idag! Åh hoppas verkligen att det blir så kul som jag föreställt mig och att vädret är bra. Jag blir lite smått glad när jag tänker på det, nu när jag är lite krasslig. Får börja spara pengar till den helgen så jag kan leva där också. Spara pengar över huvudtaget skulle jag behöva. Få se om man kanske träffar lite nytt folk där också, kan bli kul. Träffar säkert lite gammalt folk där med, inte alltid lika kul.

Usch, kom på att jag måste börja träna. Har inte blivit så mycket av det nu när jag har varit krasslig i 3 veckor. Just nu orkar jag nästan inget alls, att gå över gatan och tillbaka var jobbigt bara det. Gå ut i köket och hämta vatten är lagom, så att träna känns så långt bort nu. Massa pengar går dit utan att jag varit där. Det är lite surt men finns inget jag kan göra åt det. Det blir ändring på det när jag är frisk och orkar mer.

Ibland...

Ibland önskar jag att jag inte hade smakat kladdkaka och att jag vore oskuld, då hade jag inte vetat vad jag nu saknar.

Ibland hoppas jag på att tredje gången ska gällas, i alla fall en gång.

Ibland vill jag bara vara ensam med massa folk runtomkring, ibland tvärtom.

Ibland vill jag vara vara med många vänner när jag är ensam, ibland tvärtom.

Ibland känner jag för att inte göra något när jag har massor att göra.

Ibland känner jag för att göra massor när jag inte har något att göra.

Ibland skulle jag behöva ta hand om mig själv istället för andra.

Ibland skulle jag behöva ta hand om andra istället för mig själv.

Ibland önskar jag bara att jag inte fantiserade så förbaskat om något som aldrig kommer hända.